"Vi tillgodoser klientens faktiska behov"

Metoder & Insatser

Förändring bygger på att vi möts där vi står och att:

  • Det finns en enad syn på hjälpbehovet.
  • Hjälptagaren och hjälparen tänker att man tillsammans har förmågan som krävs för att förändra.
  • Hjälparen gör prestigelöst sin del i samarbetet.
  • Hjälptagaren säger JA till det erbjudandet om hjälp.

Vår arbetsmetod

Vi ser hela människan och tar hänsyn till hela situationen, inte bara en del. Vi utgår från Stress och sårbarhetsmodellen och menar att alla människor som kan bete sig också gör det. Det ger oss insyn i människors alla utmaningar i livet, bidrar till förståelse och ger oss därmed ett bredare underlag i vår kartläggning inför utformandet av insatsen. Alla våra insatser utgår alltid från individens behov, dennes nuvarande funktionsnivå och vårdplan/gmf-plan.

En stor del av vår framgång är att vi följer upp överenskommelser, uppdraget och gör regelbundna skattningar tillsammans med klienten. Tack vare detta skapar ett tydligt sammanhang för klienten där hen kan förhålla sig till sin insats och följa sin utveckling. Vår breda kompetens tillgodoser varje individs unika behov utifrån dennes förutsättningar, förmågor och hänsyn.

Våra kompetenser

  • Beroendeläkare
  • Sjuksköterska
  • Pedagog
  • Socionom
  • Behandlingsassistent
  • Familjepedagog
  • Familjeterapeut
  • Beteendevetare
  • Undersköterska
  • Alkohol- och Drogterapeut
  • KBT-terapeut
  • MRT-terapeuter
  • CRA/A-CRA behandlare
  • Mentalskötare
  • TA-terapeut

Våra utredningsverktyg

ASI

ASI-intervjun används här som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden. ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används som underlag för planering och utveckling av vård- och behandlingsinsatser. ASI tillämpas inte för personer under 18 år, då det ej bör göras efter rekommendation.

Vi har kompetens att genomföra fysisk provtagning och läkarbedömning för att kunna kartlägga insatsbehov i fråga om beroendeproblematik. Vi har i vårt kompetensteam både sjuksköterska och läkare, varför vi även kan sätta in medicinska insatser och läkemedel vid behov.

Våra metoder & insatser

Det lösningsfokuserade arbetssättet bygger på en djup respekt för människors unika möjlighet till förändring och utveckling och präglar vårt arbetssätt. Att arbeta lösningsfokuserat innebär bland annat att man sätter fokus på framtiden och lyfter det positiva; så som styrkor, resurser och individers/gruppers egna idéer till lösningar. Arbetsprocessen tar sitt uttryck i tydliga och konkreta steg, som hela tiden utvärderas. Stödsamtal med sjuksköterska kan vara en del.

Ett strukturerat vetenskapligt behandlingsprogram för som rekommenderas i Socialstyrelsens nya riktlinjer. CRA är en ett evidensbaserade KBT-baserat program. CRA är upplagt som en serie samtal (12 st) där också nätverk kan engageras. Målsättningen är att förbättra kommunikation och relation så att klienten ska nå drogfrihet med en mer positiv och hälsosam livsstil. Programmet har visat på goda effekter i fler olika oberoende studier.

En människa är alltid summan av dess delar. Utan att vi har individens nätverk med oss i förändringsprocessen, i de fall det finns kvar, är det svårt att skapa varaktig förändring. Att vi jobbar alltid nära den hjälpbehövandes nätverk och tillsammans med det är ofta en nyckel till framgång hos oss.

MI

Motivational Interviwing (MI) är en motivationsteknik som syftar till att öka motivationen hos klienten i en förändringsprocess. Ofta tillämpas MI i syfte att öka behandlingsmottagligheten.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en form av psykoterapi som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu. HAP är en kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) orientering med fokus på integration av känslor, kognitiv utveckling och beteendeförändring som också utövas här.

HAP

Hashprogrammet bygger på erfarenheter av kliniskt arbete vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund samt vetenskapliga rapporter om skadeverkningar. För medverkan i HAP ska man ha rökt cannabis regelbundet i minst 6 månader med kognitiva dysfunktioner till följd. God motivation att sluta, insikt om skadeverkningar hos den egna individen och vilja att avsätta tid för behandling ger resultat här.

ART

ART är ett manualbaserat preventionsprogram för klienter med brister i sociala färdigheter, förmåga till ilskekontroll och moraliskt resonerande. Insatsen syftar till att minska aggressivitet, öka sociala färdigheter och främja den moraliska utvecklingen hos klienten. På längre sikt är syftet att förhindra att de återfaller i normbrytande beteende.

MRT

MRT är en systematisk och kognitiv beteende terapeutisk metod. MRT är uppbyggt på 12+4 steg som syftar till att höja självbilden, främja tillväxten av en positiv, produktiv identitet, att underlätta utvecklingen av högre nivåer av moraliska tankegångar. MRT har påvisat en moralisk positiv utveckling och ett mer prosocialt beteende hos programdeltagarna. Det finns över 120 fristående studier i USA som har visat att MRT leder till en betydande ökning av nivån på klientens moraliska tankegångarna, förhöjer indivindens tankar om meningen med livet, underlättar förstärkning och ökning av socialt stöd samt ger deltagarna en upplevelse av självkontroll. Forskning visar vid jämförande studier att deltagare som genomgått MRT har en betydande lägre frekvens av återfallsförbrytelser och återarresteringar. Att genomgå MRT tar 16 veckor. MRT genomförs i grupp.

SFT

Social färdighetsträning är en del i att lära in nya beteenden, nya copingstrategier och våga prova annat. En social färdighetsträning föregås alltid av en genomförd tillfredsskala och funktionsanalys för att se vilka färdigheter som behövs utvecklas hos klienten.

Återfallsprevention är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och bygger på social inlärningsteori och kognitiv psykologi. En viktig person för metodens framväxt är den amerikanske forskaren och beteendeterapeuten Alan Marlatt. I studier med alkoholberoende personer fann han ett antal vanliga typer av triggers (utlösande faktorer) för återfall, bland annat negativa känslomässiga tillstånd som exempelvis nedstämdhet eller ångest, konflikter med andra personer och ett socialt tryck att dricka. Med dessa faktorer som utgångspunkt ses återfall i missbruk som en process. Den startar med tankar och känslor kring alkohol i vissa situationer och leder fram till att personen inte klarar av att hålla fast vid sitt mål. Målet sätts av individen och det kan vara antingen ett kontrollerat drickande eller helnykterhet.